angelsground

Okej, jag erkänner. Jag jämför mig med alla andra HELA tiden. Det gör mig inte lyckligare eller snyggare, smartare eller bättre eller ens glad, snarare tvärtom. Jag gör det förmodligen omedvetet för det mesta. Och ändå kan jag inte sluta. Det är som en drog, en snedtripp som vägrar gå ur min kropp. Men vem ska jag skylla på? För det kan ju inte vara mitt fel, jag är ju bara en obetydlig och luggsliten bricka i ett vridet spel. Jag skyller på samhället och internet, det duger nog som ursäkt. Alltså som ursäkt för att jag inte kan ta ansvar för mitt eget välmående. Det är nog ungefär precis här som det är dags att fatta ett beslut för både dig och mig. Beslutet att inte fortsätta. Beslutet att inte sitta kvar, utan att stiga upp och gå. Beslutet att inte låta någon annans briljans överlappa din egen. Eller så kan vi fortsätta att känna oss fulare och mer misslyckade än "alla andra", gamla vanor dör aldrig. (I alla fall inte självmant...men det finns inget som säger att det inte går att döda.)

nej nu ska vi vara glada.
http://www.youtube.com/watch?v=lpMW7WrUW4o&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=2AvIYOA-RCc